Ett år med viktväktarna.

För drygt en vecka sedan så var det ett år sedan jag gick med i Viktväktarna. Idag gick jag äntligen ner under 70kg-strecket! Har försökt sedan Mars någongång och har långsamt rört mig neråt, för att sedan gå upp igen och långsamt fortsätta neråt. Men idag, Ä N T L I G E N gick jag ner på 69,6. 69,6! Tre ynka kilo kvar till målvikt! 
 
Nu när det hjärnspöket är avklarat går jag på mitt nästa problem. Midjemåttet. Det har inte ändrats ett jäkla dugg på fleeera månader. Men mitt bäcken har tittat fram. Faktum är att det är äckligt vad lite hud jag har över detdär bäckenet (och så jävla ONT det gör när det slår i sängkanterna på jobbet). Men buken är sådär stor och putig som den alltid vart. Planen är att nu när jag sagt upp simkortet så ska jag försöka gymma mer istället. Simningen är skön, men det ger mig liksom inte så mycket mer just nu än att baddräkten påminner mig om att det enda stället den sitter lösare på är tuttarna. Jag vill fortsätta simma, men det kommer inte vara nån prio, jag kommer ju som inte igång igen. Mer fokus på muskler istället ska väl brännal bort det sista fläsket. 

Fysiska skillnader:
18,4kg minus på vågen, 
2 storlekar mindre på byxor, 
1-2 storlek-ar mindre på tröjor beroende på modell,
Å detdär förbannade bäckenet... ;)

Psykiska skillnader:
Jag orkar mer
Jag mår bättre, trivs mer
Jag äter bara en portion mat...
...och den portionen äter jag lååångsamt.
(Förutom när jag hungrig, då är det svårt att hejda gamla vanor) 
 
 (Jag vet att ni redan sett denna, men har inte haft sinnesnärvaro att göra nån ny. Skyller på huset) 
0 kommentarer