Midnattsfunderingar i euforins rus.

Loreen tar hem segern i Eurovision.
Under hela omröstningen fylls det på med statusar på facebook som kommenterar alltihopa.

Jag ska erkänna, har uppdaterat en hel del live själv.
Men på twitter.
Jag har liksom tänkt. Det gjorde aningens ont.
Men Twitter är mer live-feed a la "hejjagskriveromalltsomvisaspåteven".
Medan facebook är mer.. uppdateringar om vad som händer i livet just idag.
Sen om det råkar vara eurovision så är det lagom med de folk som skriver "Heja Estland!" t.ex. och sen bara kort och koncist med intressant touch skriver vad de tycker om segrarn..
Det är vad som är facebook för mig..
Jag börjar liksom känna det mer och mer att somliga vänner skulle man vilja tvångsskaffa twitter åt så de kan ha sina livefeedar vid sidan av något som för det mesta till vardags annars är väldigt trevlig läsning...

Spelar ingen roll att det faktiskt är nått jag är intresserad av..
Lika drygt när det står Chelsea över hela facebook som när det stå LOREEEEEEEEEEEEEEEEN...
och då är jag ändå pinsamt jävla kär i eurovision.

Men. Det händer ju bara i snitt varannan vecka (Ja, får ju väderleksrapporter så fort det sker nån stor förändring också!) Så jag kanske bara skulle unna alla det? :)

0 kommentarer

Life is fragile

huvudvärk.
Plötsligt inser jag varför jag hoppat över skiten trots riskerna..

Jag glider ifrån allt
Vad var jag en gång?
Jag förlorar mitt fokus
Vad drömde jag om?



37 dagar kvar..

Huvudvärk.
Jag blir oinspirerad och ledsen, av kraven och stressen..

Hade nästan hoppats på en sjukskrivning för att kunna skylla på nått annat än mig själv.
För jag inser att det är mycket mitt eget fel.
Men det är svårt att hantera när man vantrivs, för allt annat lockar så mycket mer när vardagen redan är skit som den är...


Justnuvilljagbaraskitaialltochblihemmafruistället.
0 kommentarer