Eurovision

Den ultimata vågbrytaren! Jag är nästan den enda av mina närmsta vänner som fortfarande tittar slaviskt på Eurovision. Melodifestivalen började jag tröttna på redan för tio år sen, men följde ändå finalerna. Men sedan 2014 bojkottar jag den helt efter att ha sett hur otroligt lugnt och mysigt det var på den Norska uttagningen, nu får jag huvudvärk bara av ordet melodifestival (men visst, jag har sett en delfinal eller två ändå, av sociala orsaker). Men mitt hjärta klappar fortfarande för Eurovision även om det stundvis är utmattande, till exempel när man har en ibland elak och alltid extremt o-kul kommentator. Jag trodde jag hade hamnat i himlen i Torsdags när de fick tekniska problem och det var TYST mellan låtarna. ♥ Jag minns en tid då man helt enkelt bara presenterade artisterna utan massa fåniga gliringar eller elaka kommentarer om låten/framträdandet, för att inte tala om den extrema inbördes beundran av de svenska programledarna och brutala sågning av alla utländska (eller har jag drömt det?). 

Förra året blev jag chockad över vilken hög klass det var på musiken, för första gången på länge. Men iår blev det sämre igen, trots ballader var det skränigt som tusan. Men visst fanns det guldkorn även iår.
Finlands bidrag var det absolut vackraste, tråkigt att de inte ens gick till final.
Belgiens bidrag är den låten jag spelat i bilen hela veckan, den har liksom fastnat.
Portugals bidrag var också vackert, och visst blev jag lite extra kär i honom när han höll sitt tal om Fast-food music.
Jag har tänkt mycket på det själv på senaste tiden. Hur jag under åren i hemtjänstbilen och stressen har fastnat i en våg av kommersiell radiosmörja i brist på ork, när allt jag egentligen vill lyssna på är Tom Odells hjärtesorger och Lasse Lindhs förvuxna tonårsångest. För det är det som får mig att känna mig levande och ger mig orken att gå upp på morgnarna med båda fötterna på jorden och huvudet i de rosa molnen. Gud vad jag saknar Lasse Lindh förresten! Nu spårar jag ur, känner att jag behöver göra ett helt eget inlägg om detta nu när jag fått vatten på min kvarn!

– Och ja, jag tyckte faktiskt att Jodel it var bra (hahah apropå känslosam musik.. eh... ja, men den är... catchy)
0 kommentarer

Movits! -igen!

Igår var syrran här för att titta på Movits! i Örebro. Hon hade ett sånt fint linne på sig att jag blev tvungen att välja mitt matchande, men jackan tog jag utan att tänka mig för (det är alltså "marina" prickar på mitt linne med, vet inte hur bra det syns för någon som inte vet).





Sjukt grym spelning var det iallafall! Inte ett dugg besviken, hade ju mycket högre förväntningar denna gång eftersom jag visste bättre vad som väntade. Efter spelningen hängde vi kvar och minglade med bandet, bäst av allt var nog att medans Lotta hade fullt upp med att andas, så sprang hennes bästa (var hon inte det innan, så är hon det nu) kompis Emma iväg och bad om att få handduken som han här nedanför har på sig. That's a true friend


Bilden säger ju typ allt om vilket skick min syrra befann sig i resten av kvällen
Save
0 kommentarer

Sweden rock!

Jag börjar sakta återhämta mig ifrån förra veckan. Så mycket intryck så måste liksom bearbeta allting och smälta det. Har inte känt mig redo att skriva något ens... Men samtidigt lär jag ju skriva något innan jag helt glömmer det.

Så, i Måndags åkte vi alltså ner till Sölvesborg, eller Norje, för att vara helt korrekt (?). Slängde opp vårt tält och knäppte upp ölen. Eller cidern i mitt fall. ;) Första tre dagarna spenderades inte mer komplicerat än solandes på campingen med en cider i näven. Vissa somliga brände sig rejält första dagen (inte jag, jag smörjde in mig ordentligt och är nästan lika blek som när jag åkte).

På Torsdagen gick vi in på området och såg på Halestorm, egentligen ville jag se Lordi innan men jag iddes tamejtusan inte gå in tidigare. Men på vägen dit så såg jag iallafall när mr Lordi sa hejdå, och det räckte väl kanske... :P Vi var och kikade en sväng på Graveyard också, riktigt bra musik, varje gång jag hör dom så undrar jag varför jag inte slänger in dom i mina spellistor på spotify så jag faktiskt lyssnar på dom. Har tänkt på't i typ 3 år. Kanske börjar bli redo snart? På kvällen sen var det dags att se Queen + Adam Lambert. SÅ jäkla bra! Trodde dock att jag bara missade första låten, men när jag läste recensionen så hade vi tydligen missat 3 låtar. Så går det när man förfestar på husvagnscampingen, den är helt enkelt FÖR långt bort. ;) Hursomhaver, missade inga av superhitsen. Utan kom in ganska lagom. Det var en riktigt fin och värdig konsert, och dom klippte in Freddie då och då, bland annat i Bohemian rhapsody, och när regnet sakta strilade ner från himlen så följde några tårar med. Sen rev dom av ordentligt och jag ville som inte sluta gråta. DET är alltså stort, för trots att jag fangirlat utav bara helvete i mina dagar så har jag ALDRIG gråtit på konsert. Så när karln drog med mig på King Diamond direkt efter så var det nästan lite antiklimax. Jag var ju hög på Queen, inte tusan kunde jag ta in en skräckrockare på det, hur bra han än var... Men vi hittade oss en soffa iallafall och höll värmen och tittade på håll. :)

På Fredagen så var vi tvungna att se The Hellacopters återförening med originalmedlemmarna. Också bra musik, hade för mig att jag inte gillade det. Men dom bör också läggas till i någon spellista snarast! Sen på kvällen var det Twisted Sisters sista Sverigespelning någonsin. Detta var ett måste för Skägget som lyssnat på dem sedan urminnes tider. Detta var också en helt sjukt bra konsert, Dee Snider har ju energi som ingen annan! Han körde tamejtusan stenhårt från det att han gick ut på scenen till att dom gick därifrån. Inte ens fikapausen tog han det lugnt. Dessutom, istället för att gå ut i kylan och vänta på att vi skulle ropa tillbaka dom så körde de vidare. Han sa bara att: Så alla vet, det här är extranumrena! Klockrent, från början till slut.

Sista dagen, så såg vi nästan inget alls. Vi lallade mest runt på området, jag var nykter eftersom jag skulle köra hem. Framåt kvällen sen så var vi så frusna så jag skulle bara gå och köpa varsin filt till mig och Skägget, men butiken utanför campingen var stängd, så jag blev tvungen att gå in på området, väl där så insåg jag att Sabaton skulle gå på vilken minut som helst (hade alltså tänkt se dom, men orkade inte gå eftersom ingen verkade pepp på att följa med, och det är liksom inte sista chansen en har att se dom precis). Mötte en ur vårat sällskap och sa att jag kanske tänkte titta på ett par låtar och fick faktiskt sällskap, ringde upp till skägget så han inte skulle bli orolig och sen ställde vi oss och tittade. Och alltså, från att han kom ut på scen till att jag gick efter kanske 5 låtar (och säkert resten av konserten) så hade sångaren världens fånleende på läpparna. SÅ himla kul att se sånt. Där har vi någon som verkligen uppskattar det han gör (inte för att andra inte skulle göra det, men det är så jäkla mysigt när det syns)! Hade jag inte varit så förbannat trött och haft ont i benen hade jag kanske stannat resten av tiden också. Men det var jäkligt skönt att komma tillbaka till campet och bara höra resten från håll. ♥
 
Kort sagt. Helt sjukt otrolig vecka, och detdär är ju inte ens alla detaljer. Har mött så mycket trevligt och underligt folk och det var verkligen sjukt härlig stämning. Det gör jag säkert om! DOCK kanske bara själva festivalhelgen. H-E vad jag har kämpat med gräspollen alltså. FY!

Och eftersom jag hade min gamla iPhone och inte orkat tömma varken den eller kameran på bilder, och blogg.se inte kan hämta från IG för tillfället (där jag ändå bara har lagt upp 1 stackars bild från veckan) så blir detta inlägget långt och bildlöst. Men vettetusan om ni missar något. Väldigt tveksam kvalitet.... :P Hah
0 kommentarer